Visar inlägg med etikett Bilar Race Kalifornien. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Bilar Race Kalifornien. Visa alla inlägg

fredag 21 maj 2010

Väsentligheter

För den som är intresserad av motordrivna fordon finns hur mycket som helst att roa sig med i södra Kalifornien.

Själv har jag rätt bra koll på sk swapmeets. Tradionellt rensar man garaget och säljer det man inte längre behöver. Eller köper det man egentligen inte heller behöver. En del beställer delar av mig ffrån Sverige och det är kul om man kan hjälpa någon och därmed finansiera min egen bilhobby.

Dragracing tillåts inte på gatorna här det har även Jesse James förstått. Han skulle stila upp lite med en wheelie på en Volkwagnsträff i Anaheim. Gick hur bra som helst. Problemet uppstod när han satte ned framhjulen. I korsningen kom helt tillfälligt sheriffen. Böteslistan på hans halvfärdiga bil var lång som en menu på en bättre restaurant. Hade han inte haft sitt välkända nmn hade han förmodligen fått skaka galler minst en natt.

På avsedda strippar finns däremot möjlighet att gas och titta. Som information kan bli bötfälld för att kolla på illegal streetracing.

Här är en kille som kör hela kvartsmilen på bakhjulen. Han brukar showa på våra Chevaträffar. Sätet är placerat mitt i bilen. Se framåt gör han genom grillen.



Det är inte dåligt att klara kvarten under 10 sekunder med en normal bil. Att göra det på bakhjulen i 250 km i timmen är en bedrift.

Våra vänner från lander i söder har en förkärlek till sk lowriders. Fjädringen består till största delen av hydraulik kopplat till ett styrsystem. Här handlar det om höjdhopp som gren. Det tävlas även i klassen dansade bilar. I dessa tävlingar existerar ingen drivlina, men det finns gatbilar som klarar det hela som en dans.



Tycke och smak kan man diskutera, men vad dom gör är oftast välgjort och dom har lagt ned massor med tid och pengar på sin hobby.

Det finns ett event som är ett måste varje år, nämligen Route 66 träffen i San Bernadino. De sk longhaulers har åkte hela den traditionella Route 66, en resa på drygt en vecka med bilträffar varje kväll.

Vi andra träffar dom vid målet, och där festas det i år 16-19 September. Festas? Nä det är ingen traditionell raggarfest, här tas det någon öl, men inte en onykter person så långt ögat når.
Större delen av innerstaden spärras av och 1.700 bilar i kanonfint skick cirkulerar längs en slinga.



Jepp det är klassisk rockmusik både från högtalare och live band som spelar.

Här dansas det hellre än bra


Jo visst finns det folk som vill göra en och annan däcksvärmare, men det är helt förbjudet i paraden. För att dom skall få leka ordnar man n separat arena där det tävlas i att göra slut på däcken.



Dags att boka resan hit?

lördag 10 januari 2009

Konsekvenser av drogmissbruk

Historien med vår vän C. och hennes beroende har en fortsättning.

Den kommunikation som hon fortsatte med sin pojkvän avslöjades. Faktiskt var det mn dotter som ringde mig och sa: Berätta för hennes föräldrar att dom stulit telefonen av C's lillebror och att dom så kan ringa varandra utan att polisen har koll.
När vi hade en kväll/natts snack med föräldrarna åkte dom nästa dag till hennes lägenhet och hittar där båda två. Efter hot om polis drar killen och dom tar med sig C hem.
Nu inser föräldrarna ännu mer allvaret. Dom tar kontakt med ett rehab-center och gör en actionplan.
Eftersom C är myndig kan ingen i familjen tvinga henne till rehab utan hon måste övertalas.
Torsdag morgon skall en psykolog från rehab-centret tillsammans med familjen och vår dotter väcka henne kl 07 och försöka övertala henne.
Diskussionerna pågår i över fem timmar och huvudfrågan för C är: Vad händer om jag inte accepterar rehab?

Till slut får hon svar på frågan. Mamman förklarar att familjen verkligen älskar henne och det är anledningen till att dom är beredda att betala en rehabitering som kostar 225.000 svenska kronor för 30 dagar. Vill hon inte gå, kommer dom inte spendera henne en enda dollar för hennes destruktiva ansträngningar att ta livet av sig själv.
Ingen bil, inga kreditkort, ingen telefon, ingen skola och ingen lägenhet.

C's beslut blir att INTE gå till rehab utan hon lämnar huset, i handen har hon en plastkasse med underkläder. Inget mer.
Dotra berättar att mamman blev askgrå i ansiktet och 10 år äldre på ingen tid alls. Det ansiktet kan hon inte glömma.

Senare på eftermiddagen åker mamman och en kompis till tjejens lägenhet (75 km bort) för att byta lås på dörren. När dom går in i lägenheten hittar dom pojkvännen där. Tydligen har han vistats där en tid och har kopierat nyckeln.
Dom tinger omgående polisen som är där inom någon minut. Tyvärr han killen försvinna 30 sekunder innan polispatrullen dök upp.
I lägenheten hittar dom också en dagbok. Ur den framgör det att försa gången dom tagit drogen tillsammans var i Juli 2007. Dessa knappa 6 månader har alltså räckt för att göra C beroende av Crystal Meth.

På kvällen engagerar familjen en detektiv som skall hitta C och hålla ett öga på henne. Jag sa ju att det inte är pengar som saknas.....

Fredagen söker familjen efter sin dotter utan resultat.

På eftermiddagen får min dotter ett meddelande via AIM (typ msn)från C: Tell my parents I'm ok. Vår dotter svarar inte men vidarebefordrar information till mamman.

Mitt i natten, 00.30 lördag morgon får vi ett sms av mamman: C har kommit tillrätta och accepterat rehab, vi har just lämnat henne på kliniken.

Vi vet inte alla detaljer ännu, men tydligen har hennes pojkvän kört hem henne efter han först har försökt att få sin egen mamma att acceptera henne som gäst. Antagligen har han inget intrese i henne när hon varken kan erbjuda pengar till droger eller bostad.

Det första steget på en lång resa tycks ha börjat.

Idag har mängder av vänner och bekanta ringt och sökt vår dotter. Alla vill tacka henne för hennes fantastiska insats (enligt mamman) och gråtande i telefonen har dom förklarat vilken bra kompis hon är. Nåja det spiller över lite på två stolta föräldrar också.

Att hjälpa andra kan medför både positiva och negativa saker. I morse när dotra skulle till jobbet hade hennes bil fått tre däck sönderskurna. Vi har visserligen inga bevis men C's pojkvän står högst på listan av misstänkta.

Ingen av våra bilar har någonsin blivit vandaliserad under de snart 10 år vi har bott i USA. Bilen "kom hem" 23.40 på fredagen och däcken var förstörda 6.30 på lördagsmorgonen. C anlände till rehab kl 23.30 så hon kan inte vara skyldig.
Pojkvännen har dessutom ett motiv, min dotter hjälpte till att få bort hans inkomstkälla till droger.

Vad gör man när en bil blivit vandaliserad? Här anmäler man det självklart till den lokala polisstationen. Det tog knappt 10 minuter innan en officer kom hem till oss och tog emot anmälan. Ändå var det inget nödfall.
Inte nog med det, vi fick inte röra bilen mer förrän CSI hade varit på platsen. CSI kom efter två timmar, bad om ursäkt för att dom dröjt så länge. Vad polisen hittade kan jag inte tala om.

När jag berättade för polisen att i Sverige hade troligen ingen dykt upp överhuvudtaget tittade dom misstroende på mig. Så kan det väl inte vara? Bryr sig ingen om kriminalitet?

För inte så länge sedan blev jag bombarderad med hotelser från en person i Sverige. Efter att ha meddelat att nästa hotelse polisanmäls, har dessa mail tack och lov upphört.
Med dagens erfarenhet undrar jag verkligen hur fort den lokala polisen skulle ha reagerat, och lite nyfiken är jag också på vad dom skulle gjort.

lördag 15 november 2008

Breaking news

Kanske hinner jag före svensk nyhetsmedia denna gången.

Samma sak händer som förra året, Santa Ana vindarna dra in över vårat område. Det positiva är att värmen med 34 grader får oss att tappa julkänslan.

Det negativa är bränderna som oftast är anlagda. nyheterna som snurrar 24h per dygn pratar om över 500 mobile homes nedbrända och 165 vanliga hus.

Över 14.000 personer är evakuerade och en konsekvens är att alla hotell är fullbokade. Några av dess är våra vänner som bor i området, vi kan inte få tag i dom för tillfället

För de av er som har varit här säger denna karta något http://www.ocregister.com/articles/fire-map-orange-2191967-county-perimeter

Vi är inte negativt drabbade förutom luften. Det positiva är att våran dotter och henne pojkvän inte kan åka tillbaka skolan i kväll. Freewayen är avspärrad

Uppdatering 21.50 lokal tid (6.50 svensk)
Våra bästa vänner i Chino Hills ser lågorna på nära håll. deras område ingår sedan några minuter i frivillig evakuering, dom är färdigpackade och beredda att stick vilken miunt som helst.
Jepp, du gissar rätt, dom kan komma till oss när dom så vill! Men helt logiskt så vill vi inte se dom.
De andra två familjerna i vår bekantskapskrets får vi inte tag på. förhoppningvis är dom evakuerade.

lördag 22 december 2007

Nu ljusnar det

Den 22 december är årets kortaste dag, en dag att fira sedan urminnes tider. Jag vet att många firar jul och anser det handlar om Jesus födelsedag, men det finns mycket tveksamheter om vilket datum som Jesus föddes.

Nationalencyklopedin:
"Att högtidlighålla födelsedagar har inom kyrkan uppfattats som en hednisk och gudlös sedvänja, beskriven i Bibelns berättelser om Farao och Herodes. Först vid 300-talets mitt började man i det kristna Rom fira Jesu födelse; tidpunkten för födelsen anges dock inte i evangelierna. Sannolikt inrättades högtiden som motvikt till firandet 25 december av solguden som romersk riksgudomlighet, dies natalis solis invicti ('den oövervinneliga solens födelsedag'), en skapelse av soldatkejsaren Aurelianus år 272 e.Kr”

Forskaren Alf Henrikson:
På våra breddgrader sammanfaller julen ju ungefär med vintersolståndet, och själva ordet jul är äldre än kristendomen hos oss. Dess etymologi är oklar, och om den hedniska nordiska julen vet man egentligen bara att den har existerat, att den firades vid midvinter med blot och att den blev kristnad.

Att de kristna gjort julen till att fira Jesus, är helt i sin ordning. ”Steel with pride and improve” är tillåtet. Men den riktiga anledningen till vårt firande just nu är alltså årets kortaste dag.

Det gör ju också festandet mer religiöst obundet vilket är viktigt i de flesta företag i Kalifornien. Där jag jobbar och på många andra ställen säger man inte Merry Christmas eftersom det endast gäller de som har den kristna tron. Här säger man istället för att vara mer politisk korrekt: Happy Holiday, vilket omfattar alla.

Förra året berättade jag på företagets årsfest (inte julfest) om midvinterblot och den riktiga anledningen till värt firande vid denna tid. Många var förvånade och andra var skeptiska.

Vädret här är just nu betydligt kallare än normalt, det har klarnat upp efter regnet. I natt var det fullmåne (perfekt för midvinterblot) och temperaturen sjönk till minus 2 grader Celsius Eftersom luften är torr bildas inte mycket frost, men jag lyckades fånga några iskristaller på biltaket som bevis


Det är inte många dagar på åtta år som vi har haft frostgrader. Global nedkylning?

På dagen byts månen ut mot en klargul sol som lyser på en azurfärgad himmel. Temperaturen klättrar upp till drygt 20 Celsius och promenaden. Promenaden med hunden klaras av med T-shirt och shorts.

Vintertid efter regn är luften renare i LA området och sådan här dagar är det möjligt att se långt ifrån promenadberget. som vanligt kan du klicka på bilderna och få dom större.



Utsikten västerut från berget är Newport Beach och i bakgrunden, Stilla havet och Catalina Island.
Österut ligger bergen med lite snö på topparna. Skidorterna har cirka 30 com snö nu och ligger på två timmars avstånd med bil.

All bilderna är tagna idag. Den klara luften och avsaknaden av smog gör att man se långt. De höga husen du kan skönja i mitten på bilden är faktiskt Downtown LA som ligger 80 km bort.

Hur firar vi då midvinterblot? Några djur tänker vi inte offra, det blir vanlig mat och kanske ett glas vin. Vid midnatt får vi sätta oss i områdets jacuzzi och dricka ett glas varm glögg som blodssymbol. Man ju hoppas att grannarna inte får dåndimpen över de konstiga européernas vanor och ringer polisen.
Trots att vi bor i ett samhälle finns vildstråk runt oss och vid fullmåne ylar coyoterna på nära håll och hetsar upp hundarna i området som skäller tillbaka. Sluter man ögonen och njuter kan man inbilla sig att man sitter i vildmarken under månens sken. Drömma om den sommar som inte är alltför avlägsen

fredag 12 oktober 2007

Världens största swapmeet

Imorgon är det dags igen för Pomonas swapmeet.
Swapmeet är väl närmast loppmarknad på svenska och i det här fallet är fokus på begagnade bildelar.

Detta händer precis var 7:e vecka, och är utan tvekan ett måste för varje bilintresserad i närheten.
Närheten ja, det är ganska många som åker hundratals miles för att köpa, sälja, byta grejor eller bara flanera runt med något att dricka i handen.

Säljarna brukar anlända på lördagar, hyra en plats för att visa sina skrot- eller gulddelar som inte längre har plats i garaget. Privatsäljare övernattar i tält eller i bilen medans de mer professionella har med sig en RV eller husvagn. De mest attraktiva delarna byter ägare ibland redan på lördagar.

Många har med sig grillar för matlagning och värme. Speciellt nu på vinterhalvåret behövs det mer än starka drycker för att hålla sig varm på natten.

Den egentliga kommersen börjar sedan på söndag morgon klockan 5. Tro det eller ej, men det är kö framför grindarna. Intrånget är numera åtta dollar plus parkering. Jägarna halvspringer med en liten handragen vagn för transport och ficklampa för att lysa sig fram till fynden. Klockan 5 är det nämligen kolsvart förutom viss gatubelysning. För den som deltagit i älgjakt känns stämningen igen.

Det är nu inte bara bildelar som säljs, bilar till salu finns det gott om och vissa åker dit bara för att få visa sin bil och ha ett socialt umgänge med likasinnade.

Världens största? Ja allt här i USA skall ju vara världens största, men jag har aldrig varit på något större swapmeet.

Det brukar var drygt 4000 bilar utställda eller till salu. Om du vill gå igenom hela säljområdet kan jag garantera att du får ömma fötter. Trots högt tempo har jag aldrig lyckats. Tillsammans är säljgångarna drygt 24 kilometer! I rask gångtakt tar det alltså 4 timmar att gå igenom allt, men vitsen är ju att hinna se något också.

Ses vi inte på söndag morgon så är nästa möjlighet den andra december.

“I got a sixty-nine Chevy with a 396 Fuelie heads and a Hurst on the floor” inledande textrad en av Bruce Springsteen ballader där texten får en att känna mig närvarande. De ljumma kvällarna i Kalifornien med bilar, vänliga människor och rockmusik är något som sitter fast i minnet långe. Enjoy