Missbruk av barn

Den senaste utvecklingen på sexskandaler inom den katolska kyrkan har bland annat inneburit att satiriska humorister har varit kreativa. Bilden är ett förslag på hur nya kyrkofönster borde kunna se ut.
Trots den katolska kyrkans förtvivlade försök att dölja fakta om alla sexutnyttjade barn läcker sanningen ut och skandalerna kommer allt närmare påven som anses vara guds företrädare på jorden.

Tro nu inte att dessa skandaler enbart finns inom den katolska kyrkan, nej det finns gott om exempel på att samma sak har skett och troligen fortfarande sker inom slutna sekter som exempelvis Jehovas Vittnen och Smiths Venner. Det är inte svårt att hitta offer, det svåra är att få dessa att träda fram officiellt. Grundorsaken för det är uppenbar för de flesta.

Fråga är vilket som är värst, att barn utnyttjas sexuellt eller att organisationerna väljer att sopa sanningen under mattan. Det är helt enkelt en sanning som passar dåligt att belysas, hela ryktet för församlingarna står på spel.

Heder åt alla de som törs och vågar berätta sanningen om vad dom har utsatts för.

Nu vet ju alla människor i västvärlden att sexuellt utnyttja barn inte är förenligt med den kristna tron, eller hur? Alltså anklagas med rätta pedofilpräster som utnyttjat barn samt organisationen som förtvivlat försöker dölja fakta. Gör nu ett tankeexperiment. Ponera att det hade varit troende muslimer som sysslat med detta och imamer hade skyddat gärningsmännen.

Trycksvärtan hade väl knappast räckt till för alla rubriker och ALLA muslimer hade dragits över en kam. Se där hur dom är…..

Vi som är uppväxta i ett samhälle där kristet troende funnits i många variationer vet att skilja på de olika avarterna inom den religionen, men med bristfälliga kunskaper om islam och alla dess variationer är det enklare att dra alla över en kam.

Den fantastiske komikern Rolf Bengtsson ironiserade redan 1970 över svenskarna fördomar. Egentligen, hur mycket har förändrats på 40 år i Sverige?

Rasism finns inte i Skandinavien

Jag har inte varit helt oaktiv, det finns några halvfärdiga blogginlägg att publicera som kommer så småningom men dettta känns viktigare.
Den senaste tiden har jag intrycket av att rasismen är på frammarsch i de skandinaviska länderna. När jag har diskuterat detta med vänner och bekanta förnekas detta bestämt. Ingen, inte ens Sverigedemokrater vill kalla sig rasister, det är tabu. Rasism finns i USA och diverse andra länder men absolut inte i det demokratiskt fina Norden.

Om man istället kallar det främlingsfientlighet, så öppnas lite möjligheter till en diskussion och främst är det muslimer som man har svårt att tolerera. Nej förresten inte muslimer utan det är islam som skrämmer och sedan kommer den ena fördomen efter den andra blandat med en okunnighet.
Om jag frågar hur många muslimska vänner dom har blir det som regel tyst. Det är alltså svenskarna som måste anpassa sig till världen och lära känna de nya personerna som av olika anledningar bor i Sverige.

Ganska många läsare av den här bloggen har varit med i sekter. Det är personer som har kommit olika långt i sin utveckling att leva ett normalt liv. Många av dessa har upplevt hur lite myndigheterna vet om hur det är att lämna en sekt och vilka problem som dyker upp.
Nyligen läste jag ett skakande nödrop från en kvinna som relativt nyligen lämnat Jehovas Vittnen.

"Många är vi som är förtvivlade. Som har kvar hela våra kärnfamiljer inne i sekten. Nu händer det en hel del omvälvningar inom VT har jag sett på XX, som är rejält omskakande. Jag är så tacksam för XX, hur sajten öppnat våra ögon. Jag mötte en härlig god vän i lördags. Tillsammans grät vi över det vi förlorat. Våra familjer, våra släktingar. Våra barn, barnbarn, svärföräldrar, våra partners, våra brors- och systers-barn. Hur vi blir utfrusna, ignorerade och inte värt ett vitten. Det är starka saker. Ingen utanför förstår hur sådant här kan hända år 2010. Jag anser att VT är en OND organisation. De har omtolkat bibeln, GUDS EGET ORD till förmån för sig själva. De har fått människor att offra sina liv. Helt i onödan. Jag hatar det av hela mitt hjärta. Jag mår så jävla dåligt ibland, att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Min dotter vågar inte prat med mig. Hon skickar sms i hemlighet. Blir hon påkommen riskerar hon att bli utfrusen och ifrågasatt AV SINA EGNA!! Vad föder detta om inte bitterhet. Jag vet att just bitterhet är destruktivt. Men bitterhet föds oxå ur en hopplöshet"

VT refererar till Bibelcellskapet Vakttornet. Felstavningen avsiktlig.

De flesta jag känner som lämnat en sekt blir respekterade i vårt samhälle och trots okunnighet finne en vilja att hjälpa dessa personer vidare i livet. Det jag reflekterat över är alla de likheter som finns med våra muslimska invandrare.

Flertalet fd sektmedlemmar liskom våra muslimer föddes in i den gemenskapen och hade ingen valfrihet. Först i vuxen ålder finns det en möjlighet till eget val. Vi som varit med i sekter var också tacksamma för att få vara med i just den gemenskapen, vi ansåg att det den aboslut bästa och enda rätta på jorden. Hjärntvätt är ett hårt ord, mindcontrol är ett mer rättvisande ord för vad det är.

Fundera lite över vad den fd JV-kvinnan upplever och tänk dig om detta istället hade varit en muslimsk kvinna. De muslimer som kommer till Skandinavien har av någon anledning lämnat eller tvingats lämna sitt land, sitt sociala nät och de flesta vänner.
Det är lika svårt för dom att släppa alla sina gamla värderingar som det är för en medlem i Smiths Vänner.
Att komma från ett muslimskt land innebär inte att man accepterar alla ortoxa mullornas regler och lagar. Det är vi som måste visa och lära ut vårt synsätt för att ge dom ett alternativ.
Vi som lämnat en sekt vet att det finns en ryggsäck med värderingar och erfarenheter att bära genom livet. Varför skulle muslimer ha det annorlunda.
Vi som lämnat en sekt vet att det tar tid att anpassa oss till ett ”normalt liv” Varför skulle det vara lättare för en muslim?
Vi som lämnat en sekt vet att bland det viktigaste är att bygga upp ett nytt kontaktnät. Varför skulle det inte vara viktigt för en muslim?
Vi som lämnat en sekt vet att vi fick lära oss nya normer och koder. Kan det tänkas att en muslim har ännu fler nya koder och normer att lära?

Eftersom vi skandinavier generellt sett inte släpper in muslimer vårt hem är det vansinnigt svårt för dessa att bygga ett socialt kontaktnät i ett nytt land. Vi som har varit med i sekter har egen erfarenhet av att starta om här i livet.



Den som bör ta initiativet till kontakt med dessa männsikor är just DU. Dom vågar inte tränga sig på, dom är osäkra på språket och rädda för allt nytt. Du är den som kan öppna din dörr och skaffa dig nya vänner som har otroligt mycket att ge dig. Riv ner muren mellan vi och dom.

Kan vi välkomna och lära gamla sektmedlemmar att komma in i vår gemenskap, kan vi väl välkomna inte bara muslimer utan också andra till vår gemenskap, eller hur?

En smal blogg

Ibland får jag lite tid att kolla besökarstatistiken på min blogg och tydligen har antal besökare kommit över 10.000 för ett tag sen. Massor av andra bloggar har betydligt mera besökare och har säkerligen intressantare skaer att sprida än jag. Att så många hittat min blogg överskrider mina förväntningar, speciellt eftersom hela bloggen var oplanerad från början.

Det började med att jag kolla upp min släkt litegrann och jag upptäckte hur lite jag visste om mina föräldrar och annan släkt. Tanken var att mina barn inte skulle vara lika okunniga och jag började göra små noteringar om min uppväxt under alla arbetsresor.

Jag visade några sidor för en vän och fick förslaget att lägga upp det på en websida, men en enkel blogg verkade betydligt mindre ambitiöst och var lättare att uppdatera för mig.

Sidan med statistik verkar inte riktigt pålitlig och jag har inte begripit helt hur den fungerar. Gratisprogram är svåra att reklamera.
Trots det så ger programmet lite information om hur besökaren hittat min sida och ibland en IP-adress som visar geografiskt var besökaren befann sig.
Lite tråkigt att inte fler vågar sig på att kommentera eller korrigera det jag skriver. De personliga mail jag får ber oftast om att inte bli publicerade och det respekterar jag.

De flesta läsarna verkar ha lagt upp sidan som bokmärke, det är ju kul att dom återvänder.
Sökorden som ibland visas ger en indikation på vilken typ av läsare det är, det allra vanligaste sökordet är Smiths vänner, Smiths venner eller Smiths friends. Av någon anledning är namnen på ledarna inom Smittisrna vanligt förekommande. Kollar man IP-adresserna, så kan man ibland tro att dessa ledare söker på sitt eget namn! Egofixerade personer kan behöva hålla koll på vad folk tänker och tycker om deras person.
Det är speciellt kul när Brunstad Stevnested dyker upp på besökarlistan från flera plater i Norge.

I övrigt är det en brokig samling besökare, fd sektmedlemmar är en grupp, vänner och bekanta är en annan och existerade Smith venner är vanliga. Allra vanligast är nog en person som i åratal har jobbat med sin självbiografi ”Berättelsen om en skitstövel” utan att bli färdig. Titeln tyder på självinsikt och förstudierna har förmodligen stor omfattning.

Bloggsidan har gett mig många nya kontakter och flera nya goda vänner, en del av dessa har jag faktiskt träffat In Real Life. Det är fantastiskt hur mpnga trevliga männsikor det finns spridda i världen.

Möjligen kommer det i framtiden bli ett och annat inlägg på engelska, det finns några sådana önskemål, främst från händelser i gamla DDR. Min stavning och skrift på engelska lär inte bli bättre än på svenska.

Den lycklige sektmedlemmen

Församlingar av typen Jehovas Vittnen och Smiths Venner och liknande sektgemenskaper anklagas ofta för att hjärntvätta sina medlemmar. Det är ett brutalt ord som ofta sammankopplas med föngenskap och tortyr och knappast med en religiös församling att göra.
Allt oftare används ordet ”mind control” vilket är betydligt bättre beskriver vad det handlar om. I begreppet mind control förstås också att personen utsätter sig för detta frivilligt till skillnad från hjärntvätt.

Mind control handlar om att förändra en människa personlighet eller beteende och det är just vad de ledande personerna i sekter öppet berättar att dom vill göra.
För att få någon att knacka dörr i x timmar per månad , kämpa mot inbillad synd, att skänka bort pengar, klippa av förbindelser med familj och vänner så krävs att många spärrar som vi vanliga människor har tas bort.
.
En individ som bedömdes vara öppna för påverkan kallas hos SV för en ”person i nöd” . Jag tvivlar inte ett dugg på att dom var kapabla att identifiera vilka det var värt att spendera lite tid på för att förkunna sitt budskap. Precis som i hunddressyr fattas inte belöningar för den som gör enligt ledanrens önskan. Straff förekommer, men oftast är en utebliven belöning för att individen skall fatta och ”göra rätt” nästa gång.
Vår hund kan springa sig dödstrött för att hämta bollar om han får lite beröm eller godis

Jag har inte hört någon sektledare som officiellt medger sig syssla med mind control. Kan det vara ett sammanträffande att jag heller aldrig träffat någon som är medlem i en sekt, men jag har träffat många som varit med i en sekt. Kanske förståelsen kommer först när man lämnat församlingen? Utan för sekten finns insekten, förlåt insikten.

På smittisarna hemsida publicerades för några dagar sedan en enkät typ fråga fem personer. Frågan som ställdes: Vad betyder menigheten (församlingen) för dig?

För er som inte vet, deras mantra är att det finns bara EN församling. Därför behöver man inte fråga vad man tycker om Smiths Venner. Liksom en äkta nazist kunde tala om ”partiet” och bara mena ett, så kan en sekt bara tala om en församling. Enkelt och greit som norrmännen säger.

Tillbaka till frågan om vad församlingen betyder för de fem svarande.
Fyra av fem svarar likadant: Allt.
Församlingen betyder alltså allt för dessa individer, det är ju glädjande att dessa personer så enstämmigt säger sig ha hittat en plats livet där dom trivs!

Eller?
Allt är ett väldigt kraftigt uttryck och frågan är kanske lite ledande.Utan för allt finns just ingenting. Menar dom allvar så betyder inte familj, barn eller partner något för dessa fyra! Det finns inte utrymmer för någonting utan församlingen. Det finns säkert andra saker jag tycker borde ha någon betydelse i livet, men det gör det tydligen inte för dessa personer.

Eller är det hela ett bra exempel på just mind control?

Till mina norska läsare vill jag rekommendera en websida som stödjer och hjälper avhoppade medlemmar ur sekter. För tillfället är det flesta fd Jehovas vittnen som skriver där. De flesta är väldigt trevliga och hur mycket erfarenhet att dela med sig

Utbildning

Nyligen hade jag förmånen att få träffa ett antal personer som liksom jag har haft ett förflutet i en sekt.
Träffen var i ett vandrarhem nära en av Sveriges största sjöar, ett rackarns fint område men det är ändå inte vad som sitter kvar som minnesbild.
Att det hela var välplanerat och bra organiserat är inte heller vad som gjorde mest intryck på mig.
Nej det var de olika individerna och deras personligheter som är det bestående jag har med mig i bagaget. All den vänlighet och öppenhet och så generöst man delade med sig av sina erfarenheter både goda och dåliga gjorde att jag förmodligen såg ut som en fågelholk i ansiktet ibland. I och för sig är det sista en fördel när snapsen till kräftan skall ned :-)

Den övervägande majoriteten av deltagarna hade sin bakgrund i Jehovas vittnen, men det fanns även folk med bakgrund i Livets ord och vad vi kallar mormonerna och till sist mig själv som växte upp bland Smiths Vänner.
Numera begriper jag hur lika dessa församlingar är men också vissa skillnader trots att alla baserar sin tro på samma Bibel.

Utbildning är en av de saker där det skiljer sig väsentligt. Bland Jehovas vittnen ansågs utbildning som bortkastad tid, det gällde ju att förbereda sig inför nästa liv och förutom att frälsa andra själar gällde det att vara klar när Harmageddon skulle komma. Företrädesvis sysslade dom med lågkvalificerade jobb som städning, tidningsutdelning och liknande. Resten av tiden användes studerande av skrifter och att ”knacka dörr” eller att gå i tjänsten som dom själva sa. Jag visste inte att det var x antal timmar som skulle spenderas och inte heller visste jag att en pionjör skulle trava runt och störa sina grannar i 90 timmar i månaden.
Nu är ju Harmageddon kraftigt försenat, 1975 var det utlovade året enligt Jehovas profeter och det inser alla var inte sanning. De flesta JV medlemmar och fd medlemmar saknar numera utbildning för att hitta bra jobb. Speciellt fd medlemmar sliter ofta med vidareutbildning för att ta igen förlorade år, och kvalificera sig på arbetsmarknaden.

Inom Smiths Vänner var det ungefär detsamma som gällde. Precis som inom JV uppmuntrade man inte till utbildning. Vi levde i ”den sista tiden” så det vara bara bortkastad tid. Speciellt lite utbildning ansågs kvinnorna behöva. Dom skulle ju bara sköta hem och barn, det såg mammorna till att lära dom och skolan kunde ju ge dålig påverkan (läs eget tänkande).
Killarna skulle helst lära sig ett hantverk. Att inte vara stor på jorden var fint nog och det räckte ju till att försörja familjen. Åtminstonde på den tiden.
Här var främst min far i opposition, han lovade alla oss barn så mycket utbildning vi ville ha och han skulle minsann se till att vi hade råd med det. Även fast jag hade flyttat hemifrån, stack han till mig lite pengar då och då för att försäkra sig om jag inte behövde sluta mina studier av ekonmiska skäl. Idag inser jag varför han gjorde det, han själv hade fått jobba sig upp utan utbildning och han ville att vi skulle ha bättre förutsättningar.
Ledarna i församlingen skakade på sina huvud, men pappa ändrade sig inte.

Livets ord har vad jag förstår en annan filosofi grundad på en framgångsideologi där det gäller att vara utbildad och göra karriär inte bara i det religiösa, utan också i arbetslivet. Här skäms man inte för framgång, mycket pengar eller bra positioner i den ogudliga världen.

Mormonerna har en liknande inställning, där tom aktivt vill man att medlemmarna skall infiltrera den profana välrden och påverka på alla ställen som man kan. Som exempel nämndes den mormonska amerikanska ambassadören i Sverige. Inom SV och JV hade det varit totalt omöjligt att dels vara så högt uppsatt och att samtiidigt vara en ärad medlem i församlingen

Tack alla ni positiva männsikor som lärde mig så mycket mer om andra sekter. Inte tänker jag rabbla upp era namn, dels för att jag stavar dåligt och dels för att alla av er inte vill ha namnet publicerat, men trots allt ett extra tack till Owe som ställde upp med transport och dessutom tillät mig att vara oartig nog att somna ibland när ögonen var fulla med något sandliknande

Smiths Venner och Jehovas Vittnen

En av mina läsare skickade mig en link till ett hjälpforum för ex Jehovas Vittnen. Min kunskap om denna sekt är fortfarande väldigt ytlig, men jag har lite mer kunskap nu än för en månad sedan.
Visst hade jag lärt mig lite i skolan i religionskunskapen och visst har jag haft arbetskamrater som var medlemmar där, men någon riktig kunskap om vad dom stod för hade jag inte.

Jag trodde mig veta
· Att dom vägrade blodtransfusioner eftersom blodet ansågs vara själen.
· Dom hade Biblen och Vakttornet som litteratur.
· Någon slags udda bestraffning skulle ske i något som kallades Harmageddon.
· Dom trodde inte på treenigheten.
· Dom firade inte högtider typ jul eller födelsedagar.
· Man mötte dom oftast som välklädda och artiga dörrknackare.

Inom SV vet jag att vi varnades för denna sekt eftersom dom ansågs fara med irrläror. Jag kan också minnas min mor som argumenterade med JVs dörrknackare om vad som var rätt eller fel enligt Biblen.

Några ex-JV personer har besökt denna blogg och deras reaktioner har varit, att dom känner igen mycket av vad SV står för och det liknar deras egna upplevelser ionm JV. Några kontakter bland dessa ex-JV har hjälpt mig med lite kunskap och förklaringar. Även jag slås numera av likheten mellan dessa församlingar, där jag ser SV som en lillebror till JV. Antal medlemmar i JV är närmare 7 miljoner, vilket skall jämföras med SV som uppger sitt medlemsantal till runt 35.000.

Liksom SV så ser sig JV som vara de enda som har förståelsen och den rätta tron. De 144.000 själarna anser sig såväl JV som SV veta varifrån dom kommer. Dom är lika tvärsäkra på att dom kommer från den egna rörelsen. Så man kan säga dom är överrens om att vara oeniga.

En vits jag fick av en ex-SV berättar om en själ som kommer till himlen och Sankte Per visar runt. I varje rum sitter det olika grupper och Sankte Per förklarar vilka dom är och varifrån domkommer. Dessa är från från Fiadelfiakyrkan, dessa är katoliker och en annan grupp kommer från Fräslningsarmen osv osv. Till slut kommer dom till en stängd dörr och den nya själen undrar vad som finns innanför. Sankte Per hyssjar och säger: Du måste vara tyst!Därinne sitter Smiths Venner och dom tror dom är ensamma här.

Den sociala gemenskapen verkar vara precis lika stark i båda församlingarna, liksom avgränsningen till socialt umgänge med övriga världen.
Hederlighet, att sköta sig och vara en god, laglydig medborgare så länge det inte strider mot deras tro propagerar JV för. Nästan identiskt vad man officiellt säger inom SV.

Den ”styrande kresten” i JV kan väl jämföras med ledningen i SV som anser sig vara tillsatta av Gud. I båda församlingarna gäller det att rätta in sig i ledet och tåla ledningens tillrättavisningar och order.

Evolutionsteorin avisas av båda sidorna, även om jag minns att SV var vagare på den punkten. SV kunde säga något i stil med att en dag är lika med tusen år och tusen år såsom en dag. Därmed indikerade man att processen för jordens skapande tog längre tid än sju dagar, men att Gud trots allt var den som var bakom evolutionen.

Men det finns också flera skillnader mellan dessa rörelser. JV är absolut emot krig och döda. Flera JV vägrade att deltaga i Tysklands arme före och under andra värlsdkriget just av den anledningen och hamnade i koncentrationsläger. SV däremot anser det vara upp till var och en att vara en del av armen eller inte.
En teori jag har om detta är att grundaren för SV just var officer och kunde väl inte därför hålla sig till en Biblens tydligaset regler. Att Norge blev ockuperat under andra världskriget kan också ha sin betydelse för att inte få negativ opinion. Mitt minne är dock att det inom SV uppmuntrades till att alla män skulle göra sin militärtjänst och därmed lära sig döda andra. Det är inte i linje med det sjunde budet.

En annan intressant skillnad är det med uteslutning.
Inom SV pratade man inte om det officiellt som en möjlighet. Det sades kanske att han eller hon inte ”tålde budskapet” eller inte tålde en tillrättavisning i kärlekens namn. Men inte uteslöt man någon från Guds ord. Man till och med hävdade officiellt att det bara förekom i andra församlingar. Det fanns många som visste bättre än så, speciellt dom som blivit drabbade och deras familjer. Flera som ansågs ha brutit mot reglerna fick finna sig i att sitta på sista bänkraden med förbud att yttra sig på möten.
I samband med splittringen i början på 90-talet fortsatte man envist att hävda att ingen blev utesluten. Man sa officiellt att, visst hade en del valt att lämna rörelsen för man inte förstod väckelens, men inte var det uteslutning.....
Jag känner till minst ett fall där det skriftligen dokumentrats av ledande SV broder att tidigare medlemmen N.N blivit utstött, så SV friserar sanningen.
På senare tid har dock kåre Smith medgett att viss form av uteslutning har förkommit och förekommer.

JV å sin sida använder uteslutning officiellt som som en bestraffningsmetod och vederbörande blir förklarad non gratia. Hela församlingen känner till saken och fryser ut personen. I JV fallet är dock den uteslutne välkommen tillbaka efter en förlåtelse procedur, vilket knappast är fallet inom SV. I båda församlingarna orsakar dessa metoder splittringar inom familjerna.

När det gäller personer som frivilligt lämnar församlingen skiljer det sig också. Dessa är totalt utfrysta från JV, såväl medlemmar som utesluta uppmanas att inte hålla någon kontakt med dessa personer. Uteslutna som har kontakt med dessa avfällingar har betydligt svårare att komma tillbaka om dom så önskar.

Här uppfattar jag SV helt annorlunda. De som blir uteslutna förhånas och förlöjligas ända upp i talarstolen. Jag läste någonstans att en av ledarna gett ungefär denna kommentar: Sedan dessa människor lämnat SV har jag inte ägnat dom en enda tanke. Min försåelse är att jesus hade ägnat dom massor av tankar och böner. Men Sv har inte samma övertygelse som Jesus hade.
Att vissa av dessa utstötta har och har haft det tufft och svårt att hitta nya liv och social gemenskap betraktas närmast med skadeglädje.

Andra liksom jag själv lämnade SV efter eget beslut har det lättare i relationen med SV. Jag har personligen aldrig trakasserats eller förföljts av någon person ifrån SV. Inte heller har jag någonsin blivit utsatts för övertalningsförsök att återvända.
I de få fall jag varit kontakt med SV eller ex-SV har jag mötts med respekt och artiga formuleringar. Visserligen har orden känns tomma, innehållslösa och inte helt ärliga, men absolut inget oförskämt och heller inte kritik för mitt vägval.
Jag uppfattar det så att SV respekterar mer oss som lämnat frivilligt än man gör med de som blivit utstötta. JV agerar precis tvärtom.

Nu är detta min uppfattning grundad på en inte särskilt djup kunskap om JV. Har jag uppfattat något fel, eller tycker du jag behöver korrigera min uppfattning så ber jag dig om dina synpunkter.

Linken till den i mitt tycke professionella sidan för ex JV är http://www.hjalpkallan.org/

Efter Johans kommentar kan jag inte låta bli att linka till en live version från 1976 av denna låt. Eagles - Hotel California. Enjoy!
Slutklämmen på den tänkvärda texten är ”We are programmed to receive. you can checkout any time you like but you can never leave!”Men vi väljer själva vad vi vill ta emot