Sedan jag för drygt tre månader sedan började med den här bloggen har jag fått överraskande mycket respons. Kommentarer har det tyvärr varit sparsamt med, men troligen beror det på mitt skrivsätt och att det jag berättar knappast går att diskutera. Det är svårt att argumentera mot vad jag skriver för det är MINA upplevelser och hur jag har uppfattat min uppväxt i Smiths Venner. Ingen kan få mig att ändra historien annat än med fakta att jag minnes fel eller rena skrivfel.
Men jag har fått en hel del personliga mail med andras berättelser som jag inte vidarebefordrar till någon. Ofta är det berättelser från andra delar av SV och vid andra tidpunkter än när jag nötte byxbaken på deras möten. Jag ska ge några exempel på vad det kan handla om.
- En tjej blir livrädd när hon kommer från skolan och ingen öppna när hon ringer på dörren. Inom SV så väntar man på att Jesus skall återkomma och ”rycka upp bruden” Det vill säga de 144.000 som blir räddade. Tjejen tror att hennes familj har blivt uppryckt och hon är ensam kvar.
- En annan berättar om situationen där långhåriga killar erbjuds hårklippning direkt efter att dom omvänt sig på ett bönemöte. Efteråt dras dom upp i talarstolen för att visa sin nya övertygelse i ny frisyr. Som bevis på sin frälsning har dom med sig det syndiga avklippta håret för uppvisning
- En tredje tjej bli nekad skolutbildning av sina föräldrar eftersom hon ändå bara ska gifta sig och skaffa barn.
- Flera med liknande mobbing scenarium i skolan som jag själv hade.
- En som blir mobbad inför klassen av sin lärare.
- En tonårskille är nära att ta livet av sig efter att ha blivit klippt i snaggfrisyr
Trots att jag varit med själv i SV, även om jag anade och hade hört om liknande historier, så skakar varje berättelse om mig ordentligt.
För ett tag sedan fick jag en ide vad man kan göra med sådana erfarenheter, för det finns många inom Smiths Venner och vad jag numera förstår också inom Jehovas Vittnen och andra sekt/sektliknande röresler.
Ju mer berättelser jag stöter på, desto mer har iden tagit form och jag vill kolla om det är en bra ide och jag vill också kolla om det finns intresse för er att vara med.
Tanken är att alla som vill bidraga med något skriver ned sin egen upplevele från sin tid i någon sekt eller sektliknande rörelse. Längden på berättelsen spelar ingen roll, det kan var en sida eller femtio. Det viktigast är att den din egen historia. Anonymitet är självklart för den som så önskar.
Det handlar inte om pengar, att trycka en bok kostar lite pengar, men om fler än jag tror på projektet är jag övertygad om pengar kommer fram.
I värsta fall får jag betala själv. Skulle boken ge någon vinst skall pengarna skänkas till någon organisation typ Rädda Barnen.
Det handlar för mig om att ge främst barn som växer upp ofrivilligt i dessa sekter information om deras onaturliga uppväxtmiljö och att dela med sig från en värld utanför det dom betraktar som normalt. Skulle en och annan vuxen få upp ögonen så är det en bonus.
Så konkret, vad tror du? Skulle det kunna fungera? Är du beredd att ge ett bidrag? Inte i form av pengar utan i form av en berättelse!
Maila mig eller svara med en kommentar