En av mina kompisar är en tidigare varit medlem i Jehovas Vittnen. En konsekvens som drabbade honom efter hans beslut lämna JV var också en skilsmässa.
En skilsmässa är aldrig kul, det har jag egen erfarenhet av, men vad jag nu förstår är det en extra komplikation när en av föräldrarna är kvar i en sekt som inte riktigt lever som vi andra utanför. JV firar vare sig jul eller födelsedagar, det går lätt att förstå den typen av intressekonflikter även för en som aldrig har varit medlem i en sekt
Första gången jag träffade killen blev jag positivt överraskad, och det har fortsatt så trots att vi numera oftast bara har mail och msn kontakt. För mig har han från första början varit fullt normal kille precis som vem som helst av oss. I dialogen med honom har jag sällan en tanke på att han ganska nyligen lämnat en trångsynt sekt.
I veckan fick jag en fråga av honom som skakade om mig totalt. Han ville ha lite tips hur man firar jul, som han sa: Det verkar så mysigt när ni gör det.
Givetvis kommer jag så detaljerat som möjligt berätta för just honom hur vi gör, han får plocka ut vad han vill ha och forma sina egna traditioner. Alla har vi nog egna varianter på hur julen skall firas bäst, det finns inga sätt som är fel eller rätt tycker jag.
Frågan jag fick gav mig också lite flashbacks. Jul inom Smiths Venners kretsar firades annorlunda än jag numera gör. Till skillnad från JV så firades julen och vi tilläts deltaga i alla eller de flesta aktiviteter som anordnades i skolan.
I de flesta familjer lästes julevangeliet upp på julaftonsmorgonen och barnen fick sitta tysta runt och lyssna.
På juldagen fanns inga aktiviteter, jag minns att de vuxna var uppklädda och man besökte aldrig någon annan familj den dagen. Vi barn lekte lugnt med våra julklappar och de vuxna koncentrerade sig på Bibeln eller någon annan andlig aktivitet.
Någon dag senare mellan jul och nyår ordnades en julfest för barn. Egentligen var det möte med mat som Reidar kallade det. Huvudsaken var att vi fick godispåsar och leka lite lekar där både vuxna och barn deltog. I godispåsarna brukade det finnas bibelord så vi inte skulle halka av den smala vägen
Inom SV så poängterades det mycket hårt varför vi firade jul. Givetvis handlade det för dom om Jesu födelse. Allt annat var egentligen oviktigt men en extra anledning att umgås socialt. Förgäves försökte man tona ned det kommersiella, men vi barn visste nog vad som var viktigast för oss: Paketen den 24 så klart, himmelen kan vänta
Julen hemma började första advent. Lådan med julsakerna fanns på vinden. Via en lucka och stege kunde man klättra upp i kylan och hämta den. Som lite minns jag tomtemasken var skrämmande, även fast man kunde se att det just bara var en mask.
Ljusen placerades ut, jag minns att vi hade en ihopfällbar adventsstjärna i papper och en sjuarmad elektrisk ljusstake i vardagsrummet. Den typiska adventsljusstaken med fyra ljus fanns i köket. Varje morgon innan skolan tände mamma ett de antal ljus som motsvarade adventstiden.
En adventskalender hade jag i fönstret. Den var som regel en från den lokala ICA handlaren. Svensk TV och radio sände program varje dag, men då skulle man ha en speciell kalender som jag aldrig fick. Eftersom vi varken hade radio eller TV var det ju helt onödigt. Visserligen var jag ibland hos kompisar och såg programmet, men utan kalender.
Pepparkakor och lussekatter och lite andra kakor bakades hemma. Lucia firades i skolan, men jag kan inte minnas att det firade vare sig i SV eller hemma.
Det smusslades med julklappar och dörrar slängdes igen framför nosen på mig vi många tillfällen. Inför julen var presenterna hemliga. Pappa hade en märklig vana. Han köpte alltid julklapparna på julafton. Hans affär var öppen halvdag på julafton och på något vis lyckades han alltid handla sina presenter och hinna hem i tid till julbordet.
Julbordet var ganska traditionellt, sill och potatis, skinka, köttbullar, vörtlimpa, syltor och en massa andra smårätter. Jag satt som på nålar i väntan på julklappsutdelningen och åt bara skinka och potatis. Den enda alkoholhaltiga som förekom till den feta julmaten var svagdricka och vi barn fick julmust.
Sedan koma pappas favoriträtt, nämligen lutfisk. En absolut oätlig maträtt enligt mig, men den vita såsen blandad med potatis var jag tvungen att stoppa i mig. Lutfisk är av de rätter som aldrig har funnits på ett julbord organiserat av mig
Julbordet avrundades med risgrynsgröt, kanel, mjölk och socker.
Hela familjen brukade hjälpa till med avdukning och diskning och sedan var det att ta plats i vardagsrummet och vänta på jultomten.
Väntetiden var svår, att äta godis och frukt och spela något spel var tufft eftersom man ständigt måste spana ut genom fönstret efter den röde mannen med en säck på ryggen.
En jul jag speciellt minns var året när jag hade önskat mig en bilbana från Tempo. Den kostade 40 kronor och detta år var det nästan det enda som stod på min önskelista. Fler veckor före julafton hade mina bröder låst sitt rum och jag kunde höra elektriska motorer och glädjeyttringar inifrån. Till och med nyckelhålet hade dom täppt till.
I den halvmeterdjupa snön ute kommer så jultomten pulsande. Den vanliga frågan om det finns snälla barn kommer och endast jag tycker att det finns sådana i huset.
En av de första presenter jag får är några extra bitar räls till den bilbana jag så hårt har önskat mig. Sedan blir det tommare och tommare i tomten säck, under julgranen blir det mindre och mindre paket. Ingen bilbana! Jag vet precis hur stort paketet måste vara och inser att inget av de paket som är kvar är stort nog. Min ålder kan ha varit 10-11 och det är mer än jag klarar. Gråtande sticker jag mot mitt rum, men blir någonstans på vägen uppfångad av pappa. Mina äldre bröder som suttit och lekt med min present flera dagar hade planerat detta spratt. Det är tveksamt om jag någonsin kommer att förlåta dom denna elakhet.
Mina egna jultraditioner förändrades ganska sakta efter att ha lämnat SV. En av de första var när jag flyttade hemifrån. Pappa hade hjälpt mig med en gammal TV och en adventskalender som passade till radio och TV var ett viktigt inköp inför julen. En halvvuxen kille kollade adventskalendern på TV, öppnade luckor klistrade bilder med mera. Senare såg jag gärna dessa program tillsammans med våra barn.
Kompisar bjöd in på maskerader inför jul, någon kokade glögg och så vidare. Lucia firade ordentligt i gymnasiet, festande brukade starta kvällen innan och dom duktiga lyckades gå direkt till skolan i mer eller mindre bra form.
Luciatåget brukade vara i matsalen och skolan hade insett att apelsinjuice inte var bra att ha tillhanda eftersom den var blandbar med skojiga drycker för bättre effekt. Däremot serverades mjölk och kaffe till pepparkakorna och lussebullarna.
Som information kan jag upplysa om att mjölk och vodka är ingen god blandning. Du behöver inte ens prova, lita på andras misstag
Viktigast när det handlar om julförberedelser är att alla i familjen är med och att väldigt mycket skall göras tillsammans. Att köpa är klart möjligt, men det ger en annan samhörighet när man tillsammans har åstadkommit något.
Pepparkakor och annat julbak skall göras hemma, inte köpas. Mycket juldekorationer kan tillverkas, därmed blir det unikt för ditt hem. Är det köpegrejor, se till att sätt upp dom tillsammans, ha kul och umgås. Stäng av TVn och PCn lite oftare. Det går att banda och kolla senare. Var realistisk i vad du hinner med, här gäller inte regeln att sikta mot stjärnorna och landa i trädtopparna. Sitt på marken med ett glas glögg och kika på stjärnorna i lugn och ro istället
Önskelistorna behöver ju inte vara så kommersiella, här är en lite udda julsång som jag aldrig hört i Sverige. Orginalet tror jag är med Spike Jones, men här framförs den av två mimande tjejer. Ibland är det vikrigt med framtänder.
En tanke till er i Sverige. Finns det inte massor med grannar och bekanta som har annan kulturell bakgrund än din i er närhet? Tror du inte dom är väldigt nyfikna på hur du firar till exempel jul?
Varför inte bjuda in dom och visa ditt hur firande går till?
Kom nu inte med att muslimer och judar inte dricker sprit eller äter griskött och liknande. De flesta muslimer jag känner tar ett glas eller två, några gör det inte, och alkoholfritt alternativ är inte så betungande
Julbordet är mycket griskött, men det är stor frihet att servera kompletterande rätter. Hitta möjligheter istället för svårigheter så kommer du bli inbjuden till deras högtider och genast har vi sämre förutsättningar för rasism och främlingsfientlighet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar