Amerikansk ytlighet

Många retar sig på den vanliga amerikanska hälsningsfrasen -- Hi, how are you? Den ovetande blir förbryllad och tänker undrande, vill han verkligen veta hur jag mår? Och blir osäker på vad han skall svara. Den som vet svarar något i stil med Just fine, what about yourself? Sedan kan det hända att man stannar och snackar om vad som helst, eller ännu vanligare man bara går vidare.

Det här kallar svenskar för amerikansk ytlighet och lite falsk trevlighet eftersom vederbörande egentligen inte är intresserad av hur man mår. Att den svenska hälsningsfrasen ”Tjena hur är läget” har samma tomhet hör väl inte till saken?

Vad den amerikanska hälsning egentligen betyder, är att jag har observerat dig som individ och att jag också vill förmedla det budskapet till den jag möter. Personen som svarar förmedlar, tack för att du ser mig och jag har också noterat att du korsar min väg. Mötet innebär oftast att vi aldrig möts igen men vi är två människor som kan kommunicera.

Jag har skrivit förut om vad som händer när man hälsar på okända i Stockholm.
I bästa fall möts man av tystnad, en kall blick som undrar om de är någon bekant eller bara en fylltratt på snackhumör. Alternativt är det någon som inte ser ut att vaa född i Sverige och av någon anledning brukar dom hälsa tillbaka.

En amerikan är beredd att släppa in främmande (till en viss nivå) medans en svensk inte ens vill hälsa på folk han inte känner. Som grädde på moset tycker svensken i gemen att det är problem med integration av människor som flyttat in till Sverige av olika anledningar!
Det är svenskarna som behöver intregreras till världen och visa normal medmänsklighet.

Ett skrämmande exempel på den svenska bristen att vara medmänniska är att nyligen tog Marcus Jannes 21 år, tog självmord framför en webkamera i livesändning.
Enligt uppgift fanns det under tiden runt 1000 kommentarer i sammanhanget, det borde alltså ha varit över 100 personer som tittade på honom live. Flera hetsade honom med påståenden som ”Du vågar inte” och liknande. Så småningom blev polisen larmad med då var det för sent.
Jag vågar påstå att i Kalifornien hade det inte tagit tio sekunder innan någon hade brytt sig och ringt larmnumret.

Att Marcus hade en bakgrund i en sekt kan kanske förklara hans beteende men det kan aldrig förvara de som kollade live på hans självmord utan att slå larm. Förhoppningsvis har dom svårt att passera en spegel idag.

Den svenska själviskheten och självupptagenheten som är svårt att hitta inom tex gamla östeuropa.
Det gamla östmänniskorna hade det ofta inte fett materiellt sett, men i deras hem och hjärta fanns det alltid plats oavett hur knapert det kunde vara.
Fick man gäster avbröt man allt man gjorde och dukade fram det bästa man hade även om det var det sista.
På relattivt nära håll har jag fått se en del av rädslan att öppna dörren även för relativt nära bekanta, helt enkelt för man inte tycker sig ha tid eller man har tillräckligt med sig själv.

Svenskarna bör integreras till världen snarast möjligt.

Att välja....

Som synes av videoklippet nedan är det ibland svårt att välja, men ni har jag i alla fall gjort mitt val och röstat.



Valet blev snarast så taktiskt som möjligt mot ett parti snarare än för något parti.
Egentligen är det lite märkligt att jag som inte bor i Sverige får rösta eftersom jag troligen inte kommer påverkas av resultatet på något vis.

Men eftersom jag som svensk absolut inte vill förknippas med rasim i någon form så har jag gjort mitt bästa för att sådana krafter inte skall in i riksdagen

En svensk tiger

På väg till frukost kliver jag in i hotellets hiss. Eftersom den är halvfull säger jag lagom högt: Godmorgon! Tystnaden slår emot emot mig, personerna tittar åt all möjlig håll, ja även i taket men svarar inte.
Vid frukostbuffen trängs alla, ingen vänlighet, inga leenden, det gäller enbart att komma först till faten.

Efter att ha återvänt till rummet, packat ihop materialet för dagens jobb blir det hissen ner igen och ett nytt försök: Godmorgon! Genast kommer ett svar från en äldre herre med ett leende: Good morning! De övrig kollar speglar och taket.

Det är inte utan att jag längtar hem till Kalifornien, där man åtmnstone ser sina medmännsikor och har råd med ett leende och lite vänlighet. Trots finanskrisen kan man kosta på sig ett Good morning.

Ofta anklagas amerikaner för att vara ytliga, men hellre det än total tystnad och ignorans

Hus i Sverige?

En av våra grannar skickade oss en länk till New York Times
Tydligen håller dom lite koll på husmarknaden utanför USA och denna gång visades ett hus i Sverige

Nu är jag inte uppdaterad på Sveriges husmarknad, men över 3 mille för ett hus på vischan låter mycket i mina öron.

Bildshowen tycker jag ger en bild av ett amerikaniserat hus i Sverige, eller har smaken utvecklats åt det smaklösa hållet? En bar som bild 5 visar tror jag mig aldrig ha sett i ett äktsvenskt hus
Verandan på bild 13 är väl en kopia från något hus i sydstaterna?
Bild 14 skall man bara inte tala om.

Nog finns det väl trevligare hus i Sverige till en billigare penning?