Gamla diabilder

Eftersom jag inte längre har någon fungerande diaprojektor har jag börjat skanna in mina gamla diabilder och målsättningen är att också få alla mina negativ till hårddisken.
Jag använder en Nikon Super Coolscan 5000, mjukvaran har så mycket finesser att hälften borde vara nog. En av dom innebär att den scannar bilden tre gånger i olika vinklar för att ta bort dammkorn och liknande. Det sparar lite jobb men tar längre tid att skanna.

Orginalet sparar jag i tif format (varje bild blir 65Mb) men praktiskt jobbar jag med dom i jpg.

Här kommer de första gamla nostalgibilderna. Ingen av dessa bilder är bearbetad utan orginal från fotografen. som vanligt kan du få bilden större med att klicka på den.

Först ut är en familjebild, det liknar mest ett nattparty eller möjligen något i stil med Gudfadern.



Naturligtvis är det en amatörfotograf som tagit bilden. möjlgien kan det ha varit i samband med min pappas 40-årsdag

Nästa bild är på mig i 18-årsåldern. Minns jag rätt så är den tagen på resan till mitt sista besök på Brunstad. Observera att håret var för långt för SV standard, det gick lite över öronen!



I ungefär samma tidsperiod är detta en bild på min barndomsvän Reidar. Ja han är fortfarande min vän och tänker ungeför som jag när det gäller Smittisarna.




Här har vi en bild på en av mina små brorsdöttrar. Ögat som pekar åt nordväst är numera fixat. Damen bredvid är Ruth Lindberg, på den tiden var hon med i Smiths Venner




GUDARS SKYMNING! Vilken badräkt morsan har på sig och hängbuken på farsan går inte av för hackor. Hursomhelst är bilden från Albybadet i Huddinge runt 1965. Mina föräldrar skall ha kredit för att dom ofta åkte dit med familjen för att bada på somrarna. Både helger och på kvällar efter jobbet ställde dom upp.
Jag är mera tveksam om dom skall ha kredit för hur dom vågade visa upp sig bland allmänheten.




Minns jag rätt är denna bilden tagen samma dag som brorsan förlovade sig med sin sedemera fru Ruth. Jag gissar att Johnny var runt 18 och Ruth 16. Hormonerna fingerade tydligen även med lustiga hårfrisyrer och även fast dom besökte Smiths Venner.



Till sist men inte minst. Jo han var liten den här tiden. Det är en bild av min grabb



Visst var han söt? Fantastiskt lik pappa!

Klass 9F

Att rota i gamla fotografier är oftast ganska kul. Det väcker minnen, de flesta positiva sådana, men ibland också en och annan negativ känsla.

När jag sensat var i Stockholm fick jag tillfälle att träffa en vän från skoltiden, ja faktiskt känner vi varandra sedan lekskolan.
Hon hade i en låda ett klassfoto från min nionde klass, och faktiskt väcker det blandade känslor. Tack Anki för att jag fick låna det av dig!

Tiden från högstadiet väcker nästan inga positiva minnen hos mig, men jag kan inte heller låta bli att le igenkännande åt kortet nedan.
Det är en kul bekräftelse på hur vi inom Smithe Venner uppfostrades för att skilja oss ifrån de världsliga personerna.

Om du klickar på kortet så blir det större och du kan med lätthet se vad jag menar. Tiläggas kan att jag redan i denna ålder försökte tänja gränserna inom församlingen, praktiskt menar jag att min hårlängd var längre än gängse standard.
Nu var det i och för sig inte bara håret som skiljde oss ut, kläderna var ännu mer visuellt, men det syns tyvärr inte på dessa kort.



Idag då? Jo min hårlängd är lika kort, men det är ett frivilligt val. Ett antal årsringar har lagt till på utsidan, insidan är fortfarande lika ung och ifrågasättande med samma glimt i ögonen.
Elaka personer säger att jag på kortet är ung och vacker, medans jag nuförtiden bara är ”och”

Kuriosa, Rektorn och alla eleveri klassen kunde vi komma ihåg, men vår föreståndare kom vare sig Anki eller jag ihåg. Ingen lärare orkade med klassen någon längre tid