Högstadiet II

Att jag blev mobbad i skolan var inte på något sätt unikt, okänt eller märkvärdigt bland SV medlemmarna. Det var ju bara en bekräftelse på deras budskap. Världen utanför var ond och det gällde för oss att stanna i församlingen för att slippa detta elände. Det var vi mot dom andra och vi skulle forstätta att skilja oss ut ifrån dessa elak människor. Alla SV barn jag känner från min uppväxt hade liknande problem, men olika sätt att tackla dom på. De som kunde och hade kroppsbyggnad för det slogs tillbaka och försvarade sina syskon. En del bytte skola för att få andrum och en del höll sig bara undan så gott det gick.
Alla som har drabbats av sådana upplevelser skaffar sig fort en startegi hur man skall klara sig undan så lindrigt som möjligt. I mitt fall kom jag så sent som möjligt till lektionerna, idealet var om man kunde dyka upp precis när läraren släppte in till lektionen. En vuxen lärare gav trots allt ett visst skydd. Att försöka komma sent lyckades inte alltid, sen ankomst av mig var vanligt och ibland orkade jag inte helt enkelt inte gå in utan höll mig undan. Som minst i klassen kunde inte fysisk styrka vara ett användbart vapen för mig men ja blev ganska duktig på det verbala planet. Vilket inte alltid var positivt men det gav mig ett hårt skinn.

Någon gång i början på 70-talet så köpte församlingen i Stockholm ett sommarställe med två stora tomter och några fallfärdiga hus. Stället kallades Lundby och fanns i trakterna av Sorunda och Tungelsta. En av motiveringarna var att barn och ungdom skulle ha någonstans att vara på helgerna. Du som har något mellan öronen inser nu att förutom möten och träffar i veckan så gick nu också hela helgerna nu åt till SV umgänge. Krasst var det utterligare en avskärmning av omvärlden. Återkommer till Lundby i ett annat inlägg.

För mig var det inte så illa. Långhelger och lov när jag inte var på Brunstad tillbringades numera mest i Båstad. Förutom avkoppling fanns ett bra bibliotek, mandolinen och tvillinggrabbarna i grannhuset. Tvillingarna hette Per och Pål var i min ålder, vi hade mycket kul tillsammans. Deras rum var fyllt med alla möjliga sorters serietidningar och kioskdeckare. När jag var utanför SV-sfären såg mamma mycket mellan fingrarna och jag fick läsa litteratur som normalt inte fanns i vårat hus. Klart var inte det någon klass på litteraturen, men försök förstå..... Det var otillåtet och därför så oerhört spännande och kul. Per & Pål var ju supertrevliga och det var någon gång tanken kom till mig att både dom och deras föräldrar var ju ordentliga och skötsamma FAST dom inte var medlemmar i SV. Hur kunde det vara så? Stämmer det verkligen?

Sommaren som jag fyllde 15 år fick jag en moped av pappa. Det var en helt flång ny gul/svart Mustang Cobra med en 3-växlad Zundapp motor. Lyckan var ju fullkomlig. En ny frihet att kunna ta sig fram utan anstränging var guld värd för mig. Det tog inte så många dagar innan jag upptäckte hur långsamt 30 km/h är. Till Zundappmotorn fanns det dock en uppsjö tillbehör som fick bättre fart på mopeden. Pappa tyckte mopeden gick bättre när den blivit ”inkörd”, men jag tror han visste om mina förbättringar men ville inte veta.
Sommaren led mot sitt slut och dealen med pappa var att mopeden skulle enbart skulle vara i Båstad. Av någon anledning ändrade han sig senare och den skickades till Stockholm med tåg.

Mitt sista skolår hade jag alltså en moped, vilket gav fler tillfällen och sticka från skolan. Jag vågade alldrig ta mopeden till skolan av rädlsa för att den skulle bli förstörd. Däremot använde jag det ofta till åka till Reidar och Larsis. Larsis var en kille isamma ålder som oss, hans föräldrar var i SV och hade nyss flyttat till Stockholm. Dom båda hade också mopeder och tillsammans snurrade vi runt en hel del kvällar.

Att jag häll mig undan på kvällarna hade också sina orsaker. Pappa var allt oftare på fyllan och mamma visste inte hur hon skulle hantera situationen. Alltså såg jag till att äta middag för klockan 6 och sedan dra ut på moppen, för att göra något eller göra ingenting. Kom man bara hem när pappa sov så var det inte lika jobbigt. Ibland såg jag till att övernatta hos mina bröder,helst hos min äldsta bror eftersom han hade TV, radio och musikanläggning som jag kunde använda.
Mamma hade det säkert jobbigt, officiellt tyckte hon att det var för jobbigt med både hus och sommarstuga, men hennes verkliga problem var skvallret mellan grannarna. Vi bodde i ett småhus område där alla kände alla. Givetvis kunde alla se förändringen att pappa numera drack och ofta kom hem i Taxi eller med tunnelbanan. Det slutade efter mycket krångel med att huset såldes till min mellanbror och vi övertog hans lägenhet.

Inom SV poängterades ofta att hög utbildning var inget att sträva efter. Hantverkaryrken och lärlingsanställningar ansågs vara det acceptabla. Väldigt många SV barn orkade inte fortsätta i skolan efter det som var obligatoriskt så önskan från lokala ledningar blev på sitt vis självuppfyllande.
Min bäste kompis Reidar slutade grundskolan ett år före mig och han började som lärling ett optikerföretag. Jag var fruktansvärt avundsjuk för att han var klar med skolan och han dessutom tjänade egna pengar.
Jag visste alldeles säkert att det var ingenting som pappa skulle acceptera, han var mycket noga med att vi skulle ha så bra utbildning som möjligt. Han uppmuntrade alla oss syskon att studera och han betalade alla våra kostnader så länge vi bodde hemma. Den åsikten var han inte rädd för att argumentera för trots invändningar från både mamma och SV. Jag anade redan som ung att hans önskan att ge oss en bra start i livet hängde ihop men hans egen svåra tid som ung.
Ett stort problem för mina vidare studier var betygen. Dom var på en fruktansvärt låg nivå, och räckte överhuvudtaget inte för att komma in på drömlinjen 4-årigt tekniskt gymnasium. De små ljuspunkter som fanns i de tekniska ämnena gjorde att jag nätt och jämt kom in på en 2-årig teknisk klass. Pappa var inte glad, men han var hård med att alternativet att jobba var inte aktuellt.

Det finns ju bara en låt som kan passa här, eller hur? Alice Cooper med School’s out. Out for summer, out till fall, we might not go back at all. School's out forever, School's been blown to pieces! Hur gärna hade jag inte sett skolan sprängas i luften? Här gör han låten tillsammans med de charmiga mupparna!