Knut Leonard Bergström

Knut Leonard Bergström eller Knute L Bergstrom var också en av farfars reskamrater till Winnipeg. Hans rutt var exakt likadan och finns bekräftad inklusive hans ankomst till Halifax.

Han var född 1985 i Gudmundrå och den ende i gruppen som var gift. Enligt amerikanska dokument som jag lagt in nedan hette hans maka Ragnhild även om stavningen varierar.
Året 1910 fick Knut och Ragnhild en gemensam dotter (oäkta skrev prästen) med det spännande namnet Sigrid Vega Katarina Bergström. Dottern föddes med adress Gamla Ångsågen i Hässjö, Knut hade titeln eldare och Ragnhild Sjöberg kallades trolovad.

Jag har förmodat att Tycko Sjöberg och Ragnhild var syskon och vänligt nog har Chw bekräftat detta. Tack kompis!
Båda syskonen föddes i Gudmundrå och var någon tid skrivna iAlby fabrikssamhälle i Borgsjö. Fadern var smed och hette Nils.

Hur Ragnhild tog sig över till St Paul i Minnesota har jag inte tagit reda på men när Knut registrerades under första världskriget i Sep 1918 så är hon närmaste anhörig dvs fru.



Deras bostadsadress är 520 Kent St, St Paul MN. Adressen som googlemaps visar verkar kunna vara rätt och det ser trevligt ut i området.
Knute jobbade som maskinist på The Great Northern Railway, arbetsplatsen verkar ha legat i korsningen av Dale och Minnehaha. Platsen finns väldigt nära en existerande järnvägslinje och han hade gångavstånd till jobbet.
För den som kan de amerikanska järnvägslinjerna blir det spännande. G.N Railway hade nämligen linje upp till Spokane i Washington. Alltså i andra änden av den linjen fanns Harald Widmark.

Nästa dokument är census 1920



Knut L Bergstrom, Head och Ragnhild Wife återfinns på rad 45 och 46. Det är en ganska dålig kopia. Gatuadress saknas med St Paul och Ramsey county finns angivet. Dessutom går det att se att dom fortfarande är svenskar.
Det jag reagerar på är att deras dotter inte finns med. Alla andra familjer har sina barn listade med Sigrid finns inte med.
Det vore spännande om någon kunde hitta vad som hände med flickan. Dog hon i Sverige? Blev hon bortadopterad? Jag vet inte tyvärr.

Vidare i kronologisk ordning så finns en passanansökan för paret stämplad 24 maj 1922



Den första sidan har en del intressanta uppgifter. Dels så stämmer alla uppgifter med det par som fick Sigrid, dels stämmer namnet på Knuts far och Gudmundrå får väl anses stämma bra med Ljusdal.
Vidare så anger han inresan till USA ungefär 1.5 år efter Harald. Knut reste från Souris, Manitoba Nov 7, 1916. Vidare försäkrar han sin vistelse i USA de senaste 6 åren samt att han blivit amerikansk medborgare Maj 17, 1922.
Souris ligger ungefär 50 km ifrån platsen som Harald angav som sin bostadsort i Kanada

Anledningen till passansökan är att paret vill besöka släkten i Sverige och att utresan skall ske med Hellige Olav den åttonde Juni samma år.
Bilden nere till vänster har inget med Bergströmmarna att göra.



Alfred Ahlberg berkräftar att han känner Knut sedan tre år och försäkrar att han är den han ger sig ut för.
Lite kul är att fotografier på paret bifogas.

Passagerarlistan som visar deras återkomst är med båten Olympic från Southampton avseglingsdag Aug 23 1922. Det torde tagit dom minst en vecka att komma tillbaka till St Paul. De var alltså borta från jobbet nära tre månader en tid när arbetsmarknaden inte var lätt i USA. Något säger mig att dom inte tillhörde de fattigaste familjerna. Trots relativt ung ålder 32 resp 36 år hade dom råd att ta sig till Sverige och vara utan inkomst i tre månader.

Fortfarande borde paret haft möjlighet att skaffa sig barn men censusen från 1930 anger inga barn i familjen. Dom finns på rad 36-37.



Däremot kan man läsa sig till att paret inte ägde bostaden utan hyrde den, dom anser sig nu kommit till USA 1913 samt behärskar det engelska språket. Knut jobbar fortfarande som maskinist på järnvägen och Ragnhild är hemmafru.

Knut gör ensam ytterligare en resa till Sverige 1932. Passagerarlistan anger att han lämnade Göteborg med Gripsholm, Svenska Amerika Linjen den 18 Juli och kom till New York nio dagar senare.




Knut listas på rad 5. Hans hemadress tyder jag till 675 Inscarora st, St Paul MN men det är inget som google vill kännas vid

Till sist har jag tillgång till Knuts dödsattest, han avled i Juli 1969 nära 84 år gammal. Jag har inte hittat några bevis på fler barn än Sigrid och var hon tog vägen har jag ännu ingen aning om.

Hittills tycker jag det intresantaste är att alla farfars reskamrater hade inkomst från järnvägen. Dåtidens internet 

Johns reskompis Tycko Sjöberg

Tycko Sjöberg var alltså den yngste i sällsakpet som reste till Winnipeg. Endast 18 år gammal började han den äventyrliga resan över Atlanten.
I passagerlistan står han som född 1893 men enligt hans dödsattest var han född 1894. Förmodligen angav han sig som äldre för att vara säker på att få följa med.
Han finns registrerad på samma båtar och samma inresedatum till Canada som John Bernhard

Även om jag inte hittat någon källa som bekräftar hans släktskap Knut Bergströms fru, Ragnhild Sjöberg utgår jag ifrån att dom två var syskon. Vad jag hittat om Knut Bergström kommer i ett anant inlägg.
Storasyster Ragnhild reste även hon till Nordamerika emn jag har inte sökt efter resrutten eller datum.

Informationen är knapphändig om Tycko eller Tyko som han kallas i de amerikanska dokumenten. Jag har inte lyckats hitta honom i någon census men han hittas i passagerarlistan S/S Drottningholm från Göteborg till New York den 21 Juli 1923. Där uppges att han är 30 år och borde därmed vara född 1893 trots sin dödsattest.



Om bilden är svårläst så finns han på rad 22 och det står att han är smed (blacksmith), fortfarande svensk medborgare. Istället för födelseort Gudmundrå står nu att han är född i Öfverluleå! Han far uppges vara Nils Sjöberg med adress Box 53 Kramfors.
Smeden Nils är hans far enligt uppgifter från Sverige men varför han plötsligt anser sig född i Luleå är oklart för mig.
Hans resmål är St Paul i Minnesota

Tycko måste alltså ha skrapat ihop tillräckligt med pengar sedan 1913 för att ha råd med en resa till sitt gamla hemland.

Nästa dokument där jag hittat Tycko är en passagerarlista på amerikanska medborgare som reser från Göteborg till New York. Även denna gång reser han med Svenska Amerika Linjen. Båten heter S/S Stockholm och avgår från Sverige den 18 mars 1948 och ankommer till New York 10 dagar senare.



Även här finns han på rad 22 och på nästa rad återfinns hans fru Linnea Sjoberg.
Tyckos ålder anges till 53 och hans fru anses vara 44 år. Enligt det så skulle Tycko varit född 1895!
Enligt passagerarlistan hade paret fått amerikanskt medborgarskap den 27 Maj 1936 av District court, St. Paul Minnesota.
Det gemensamma passet var utställt den 10 Okt 1947 i Washington D.C.

Lite kul är att ävn deras hemadress anges 525 South Cleveland Ave, St Paul MN.

Om du ”drar ned” gubben till det A som markeras kan du göra en billig resa till St Paul för att se hur dom kan ha bott. Så vitt jag kan bedömma är området åtminstonde numera bättre medelklass.

Jag har inte lyckats hitta vad Linnea hette som flicka och jag har heller inte hittat någon som helst indikation på att hade några barn. Men all information finns inte tillgänglig på nätet.

Till slut har jag Tykos dödsattest, den har jag en papperskopia av. Han dog den 9 Maj 1963 och bl a finns Linneas namnteckning på den. Om det funnits barn skulle de knappast ha angivits på attesten.
Vad som däremot framgår är att Tyko hade jobbat på ett järnvägsbolag. Det är en intressant ledtråd.
Dödsattesten har också en annan adress angiven.

John Bernhard Edlund

Jag vet. Jag har inte bloggat på ett tag, främst för att jag har haft andra prioriteringar såsom att fira jul, åka skidor och rensa ur poolen efter störtregn och mindre jordskred.

Dessuom har jag rotat lite i släkthistoria. Men ojämna mellanrum får jag nyväckt intresse, i detta fall en infomation via några av de krokar jag har liggande ute på nätet.

Ett av släktmysterierna som intresserar mig mest är min farfar John Bernhard Edlund född 1892 i Hässjö och död i samma församling redan 1931 i TBC.

Inom släkten fanns ett rykte om att farfar tillbringat några år i USA. Det fanns inga säkra uppgifter beroende på att hans barn var små när han dog och den infomation som fanns i hushållet försvann spårlöst efter farmors död något år senare.

Efter lite sökande kunde jag konstatera att ryktet var sant. Nästan. Han emigrerade inte till USA utan till Winnipeg i Canada 1913. Att uppgiften var svår att få bekräftad beror på att han inte utvandrade från Sverige utan från Trondheim i Norge. Vidare så finns det ingen notering hos prästen eftersom han aldrig sökte om något flyttbetyg. Jag har heller inte lyckats hitta någon notering i folkbokföringen när han kom tillbaka. Han bara dök upp igen som gubben i lådan.

Resrutten förmodar jag var med tåg från Sundsvall till Trondheim. Den 26 Feb 1913 tog han båten Ragnvald Jarl över till England. Från Bristol gick sedan resan vidare till Halifax med båten Royal Edward den 5 Mars.
Att båten gick till Halifax och inte Quebec berodde på isläget. Ankomst i Halifax den 12 Mars. Resten av resan till Winnipeg gjordes förmodligen med tåg.

En rätt lång och äventyrlig resa för en tjugoåring, men farfar reste inte ensam. Det var en lite grupp på fyra personer.
Harald Waldemar Widmark född 1884 i Härnösand
Knut Leonard Bergström född 1885 i Gudmundrå
John Bernhard Edlund född 1892 i Hässjö
Tycko Sjöberg född 1893 i Gudmundrå

Förutom Knut var ingen gift och den enda kopplingen jag kan se mellan dessa perosner är att Tycko är troligen en yngre bror till Knuts fru Ragnhild f Sjöberg

Efter ett tag i Winnipeg börjar gruppen splittras och livslinjerna delas.

Harald eller Harold som han kallas i USA var äldst, så jag börjar med att berätta vad jag hittat om honom.

Baserat på hans ansökan om att bli amerikansk medborgare daterad January 1924 så kan man se att han kom från Brandon i Canada med tåg till St John i North Dakota den 15 February 1915. Han stannade alltså knappt 2 år i Manitoba.


Lite kul är att han försäkrar att han inte utövar polygami och att han heller inte är anarkist.

Ett registreringskort från 1918 visar att han redan då hade påbörjat sin process att bli amerikansk medborgare. 1917-1918 registrerades de flesta unga män oavsett nationalitet, det handlade om att inventera potentiella soldater till WWI.



Det är främst två uppgifter som är intressanta på kortet. För det första anger han Knut Bergström boende i St Paul Minnesota som sin kontaktperson och för det andra anges det var han arbetar.
Han är alltså anställd på Snoqualmie Falls Lumber Co, ett otroligt stort sågverk i staden med samma namn i delstaten Washington. Staden är väl egentligen känd för tre saker, ett vackert vattenfall, sågverket och i modernare tid inspelningsplatsen för Twin peaks.

Googla så hittar du massor av bilder och dokument.

Folkräkningen som gjordes 1920 i USA visar att Harald var hyregäst 3-Lake village, Snohomish County WA.



Nästa folkräkning är gjord 1930 och då jobbar han som snickare i San Francisco Kalifornien



Till slut har jag en uppgift om att han dog den 15 February 1959 i Riverside, Kalifornien. Den staden ligger bara ett stenkast ifrån där jag bor idag.

Jag vet inte om bilderna är läsbara, hör av om du vill ha ett läsbart exemplar.

Halloween på Söndag

Att bli skrämd eller att skrämmas är ganska spännande för de flesta barn. Tydligen har spektaklet sina rötter i Skottland, så det är återigen europeisk kultur som har svämmat över indianernas land.

Om man kan tala om utveckling av traditioner så verkar det viktigaste i amerikat att barnen får gå omkring utklädda och ringa på dörrarna i närområdet för att få lite godis. Visserligen erbjuds alternativet trick istället för treat men jag har aldrig hört någon som råkat ut för något trick i grannskapet.

När tjejerna var mindre brukade vi dekorera trädgården lite och placera en utklädd gubbe på en stol framför dörren. Ett år satt jag själv som utklädd gubbe och skrämde ungarna, en del stack bara jag rörde lite på mig och tappade helt intresset för godis. Fula gubbar kan betyda mer än en sak.....

Numera blir det på sin höjd några urkarvade pumpor i trädgården samt inköp av något kilo godis att dela ut till grannarnas ungar när dom ringer på.

Häromdagen kunde man läsa i lokaltidningen om någon som tjuvstartat Halloween eller åtminstone är det en skräckhistoria som passar att berättas till Halloween.

För er som inte orkar läsa fick polisen en anmälan om en felparkerad bil. I passagerarsätet satt en död kvinna som tydligen varit död sedan tio månader. Redan det är en bra skräckis, men bilen har inte stått på stället i alla dessa månader utan en annan kvinna har kört omkring med bilen och det stinkande liket har fått följa med.
Uppföljningen av historien är skrämmande på ett annat vis. Kvinnan som dog och kvinnan som körde bilen var båda hemlösa. Den bilkörande kvinnan hade låtit den numera mumifierade kvinnan sova i bilen och när när dött vågade hon inte anmäla historien till polisen.
Obduktion pågår men tydligen håller polisen den levande kvinnan för trovärdig eftersom hon inte arresterats. Egentligen synd, då hade hon fått tak över huvudet.

För många år sedan hittade jag en död katt i källarförrådet till vår dåvarande lägenhet. Den stanken kan jag fortfarande minnas. Hur en person kan köra omkring med ett stinkande lik i framsätet övergår mitt förstånd. Det finns ju gränser för vad kan göra för att få köra car-pool lane.....

Undrar om bilen blir osäljbar eller om den blir värdefull för någon samlare?

Happy Halloween till er som gillar aktiviteten, här bjuder youtube på på ett bra Halloweenskämt.

Jordbävningsskador

Rummet till vår dotters rum öppnar vi inte varje dag. Idag skulle jag hämta något därifrån och fick plötsligt se en konsekvens av den senaste jordbävningen...



Så länge det inte blir värre är vi ok

Varför måste vägen gynga så till Curacao

Naturligtvis är det titeln på ett av Povel Ramels mästerverk.

Cornelius gör sin tolkning av låten.



Ön tillhör fortfarand Holland och är ett semesterparadis, men visst finns det en dyster historia där ön fungerat som handelsplats för just slavar, och även Sverige var inblandat.

Paradisön ligger sju timmars flygtid från Kalifornien, plus lite väntetid vid flygbyte. Ankomsten gör ingen besviken, värmen kommer både från människorna och klimatet.
Drygt 30 grader på dagen och strax under 30 på natten. En behaglig vind och ett stort utbud av drinkar gör tillvaron dräglig.

Andra gör bättre filmer än ag så håll till godo. Våra privata bilder blir till stor del, just privata


Varför åker vi till just Curacao? Den lilla ön har historia, de cirka 40 olika nationaliteterna använder sig av minst 5 språk! Engelska, holländska, spanska, portugisiska och ett afrospråk som har influenser av främst spanska och holländska.
Mångkultur är fantastiskt! Katolska kyrkor och moske'er blandas i en härlig röra.

Jovisst, vädret i december är en höjdare, men det handlar huvudsakligen om att idag, den 7 Dec är det exakt 25 år sedan Marion och jag gifte oss i ett slutet land, och det ger ju anledning at fira i ett öppet land där så många nationaliteter som möjligt kan mötas under vänliga former. Öppenhet minskar främlingshat

Ikväll får det bli en speciell middag där vi över en drink kan njuta av solnedgången! Minnas de 25 åren och se fram emot de kommande åren.



Skål för våra vänner och dom som vi känner. Alla andra s-r vi i!

Shake, rattle and roll

Sådär runt 20.40 började huset att skaka. Ungefär som en helikopter snurrade väldigt nära oss.
Skakingen varade ungefär 10-15 sekunder, våran vakthund Timmy lyfte inte ens på huvudet, han sov vidare.

Under två minuter senare kom "Breaking News" på tvn, väldigt preliminära uppgifter och ingen information om var episcentrum låg.
Det tog nästan 20 minuter innan mer relevant information var tillgänglig. Jordbävningen var en 5.0, epicentrum nära Ingelwood (några kilometer öster om LAX), inga skador rapporterade, vilket vi är tacksamma för



Lite huvudräkning säger mig att epicentrum var ungefär 90 km från vår bostad.
Den senaste stora jordbävningen i södra Californien var 1993 i Northridge, när kommer nästa?
Vi förväntar oss några efterskalv i natt.

En liten bild på var och hur jordbävningen kändes.

Varg i Mammoth Lakes?

Inte är jag speciellt duktig på att skilja på olika djursorter, men utanför vårt fönster dök det upp en stor hund eller är det möjligen en varg? Den enda levande varg jag sett fanns på Skansen och visst finns det likheter?
I allafall är det inte en coyote

Sandy lyckades få några halvbra bilder på djuret, är det någon som läsare som har kunskap? Klicka på bilderna så blir dom större



En bild till



Och en sista när den är på väg bort



Området där vi bodde är ligger på 2300 meters höjd och är relativt väl befolkat. Kan verkligen en varg söka sig så nära till människor? Är det kanske någon polarhund?
Björnar är vanligt i området, men varg`?

Det vore kul om någon läsare vet

Fasching

Nä jag menar vare sig mode eller Stockholms bästa jazzklubb, utan det handlar om Karnevalen.
Tyskarna beskylls ofta för att vara tråkiga, allvarliga och arbetsamma. Det må var hänt, men åtminstone den södra, katolska delen (den del som Sverige inte lyckades göra protestantiskt under det 30-åriga kriget) slår sig lösa sådär en vecka om året.
Då menar jag verkligen att dom slår sig lösa.

Det är en katolsk tradition, mest känd är karnevalen i Rio, men den tyska går inte heller av för hackor.
Upptakten är alltid året innan. Den 11 November klockan 11.11 skall den skålas in och sedan pågår planeringen till Februari.
Den första festdagen är Weiberfastnacht som i år är den 19 februari. Damerna i dessa områden är relativt beskedliga 364 dagar om året, men denna dag är det förenat med viss fara att vara man. För det första, bär man slips ska man iskallt räkna med att den blir avklippt eller avskuren. I bästa fall. Tro mig, jag vet. Vidare kan man bli kidnappad av vilken kvinna som helst, indragen i en kneipe och tvingas underhålla en eller flera damer med dricka. Det är bara att betala räkningen och se glad ut. Som plåster på såret kan man räkna med att damerna som blivit bjudna får betala tillbaka i en eller annan form. Allt är tillåtet.
Sedan följer en festlig helg med partyn och fester överallt.

Höjdpunkten är Rosenmontag med karnevalståg och inte en strupe är torr. På 80-talet när jag hade ett tyskt stor välkänt företag som kund hade dom TVÅNGSSEMESTER för sina anställda den dagen. Dom ville inte ha olyckor på jobbet och erfarenhetsmässigt fanns det ingen som var nykter den dagen. Inte ens bland cheferna.

Här ett litet klipp från karnevalståget i Mainz, en av karnevalens högborgar. Ett annat känt område är Köln.




Festen fortsätter med alla möjlig upptåg på Faschingdienstag och avslutas på Archermittwoch. Traditionen är att på den onsdagen går man i kyrkan och biktar sig, därmed blir alla synderna under faschingen förlåtna. Sedan gäller det att ladda upp i 360 dagar för en ny vända.

Första gången jag upplevde Fasching var i gamla Östtyskland, inte för att det var speciellt katolskt men det gav folk en anledning att festa. Inte ens en socialistisk regim kunde hindra folk från att ha kul.
Kostymerna som damerna använde lämnade inte så mycket över till fantasin, men jag minns inte att det förekom våld eller bråk, däremot hände det att en eller annan person fick ta sig krypande fram med sinnena fulla med bruk, om man säger.
Något år senare hamnade jag på Frankfurts flygplats och förundrades över att incheckningsdamerna hade illrött eller illgrönt hår i sin uniform. När jag sedan stötte på två patrullerande poliser med lösnäsor insåg jag att det var karneval.

Sedan dess har varit med i flera tyska karnevaler. Det är alltid roande och samtidigt förundrande att se dessa personer som normalt är formella och artiga slå sig lösa på ett sett som vi svenskar knappast klarar på midsommar.

Den tyska humpa-humpa musiken passar utmärkt till drickande och festande, texterna är ibland av den milt sagt oanständiga sorten, men det bekommer vare sig vuxna eller ungdomar något.



Vad sägs om denna festlåt? Det handlar om en flicka, Joana som har ett aktivt, vidlyftigt och variationsrikt sexliv. Såpass att killen i låtens text blir generad.
Observera att publiken, gammal som ung muntert vrålar: Joana, du geile Sau, vilket ordagrant betyder: Din kåta sugga.
Denna företeelse tror jag inte vore möjlig i Sverige och definitivt inte i USA.

Se till att boka din resa och besök Tyskland under Fasching-tiden.

Ett B alternativ är att deltaga i den tyska communityn här som har ordnar festerna för Fasching. I går kväll var kostymtemat "Reeperbahn".
Nej jag publicerar inga bilder. LOL

Den nya kartan

Presidentvalet gick väl ungefär som väntat och genast dyker en något modiferad karta upp i posten.



Valet handlade inte bara om att välja President. I Kalifornen fanns det mängder av andra fråor att ta ställning till. Exempelvis blev det ett ja till att bygga en järnväg för snabbtåg mellan LA- och Bayarean.

Direktören för Orange county's Municipal Water district blev ERGUN "ERIC" BAKALL eftersom han fick 40% av rösterna. De övriga två delade på resten

MARY AILEEN MATHEIS vann positionen som direktör i Irvine Ranch Water district i konkurrens med tre andra.

Som du fattar av detta är politiken väldigt lokal och jordnära i det mesta. Exempelvis väljs även styrelserna till skolorna i allmnna val.

Vissa saker borde införas i Sverige annat passar jus bara här.

Undrar också hur det skulle se ut i kristna sekter om medlemmarna fick möjlighet att anonymt välja sina ledare.

Glögg

Glögg är väl inget att skriva om? Dessutom visar kalendern fortfarande oktober!

Just det, oktober är nästan sent att börja planera för en svensk jul i Kalifornien. Att fixa till en svensk jul i Sverige är en lätt match, men här lokalt kan de små detaljer ställa till problem. Att fixa glödgat vin, eller glögg faller på min lott, och det måste planeras ganska noggrant

Det allra lättaste sättet att fixa glögg är att köpa på systemet när jag är i Sverige. Nackdelen är att det tungt och inte speciellt billigt.
Alternativ två är att köpa flytande kryddor på apoteket, de små flaskorna som räcker till två flaskor vin kallas Aromatisk tinktur, 25 ml är inte billigt men mycket lättare att släpa med i bagaget.
Det tredje altarnativet blir att skaffa alla kryddorna själv och fixa en glögg som blir unik och hemlagad. dessutom blir det en nödvändighet eftersom vi behöver sådär en 20 flaskor glögg.

En av våra traditioner är att bjuda vänner och bekanta den första advent på ett glöggparty. Det brukar bli en populär avslutning på den amerikanska Thanksgivninghelgen. Vi har försökt att begränsa antalet inbjudna, men ständigt blir vi påminda om: Don't forget to invite us for your christmas party.
Mellan 50-70 personer brukar komma och det är liksom självreglerande. När huset blir fullt går folk frivilligt.


Vad soms behövs för att fixa en god glögg är i första hand kryddor. Vin är billigt, för runt 10 dollar får man en box med 5 liter Merlot av tveksam kvalite.

Tag sedan
- 24 Pomeransskal
- 16 bitar hel kanel
- 16 bitar torkad ingefära
- 160 kryddnejlkor
- 8 tsk kardemummakärnor
Plus en hemlig liten krydda :-)

För mig är det mycket svårt att få tag på kardemummakärnor (malen inget problem), allt annat är lätt att hitta.
Allt utom pomeransskalen krossas lätt i en mortel, sedan pillas alla kryddorna ned i flaska, häll i en halvliter vodka och skaka om ibland. Efter några dagar luktar det mer jul än vodka ur flaskan
Sila bort kryddorna, häll i den nu flytande kryddblandningen i 5 liter vin. Addera en liter vodka av god kvalite och dessutom gärna lite cognac eller amerikansk whisky.

Blanda i socker efter smak. jag brukar ha ungefär 10 dl florsocker.

Värm försiktigt, (alkoholen försvinner fort) under tiden du rör ut sockret.
Provsmaka ofta, det gör jobbet roligare

Slutresultatet brukar bli ungefär 10 flaskor god glögg med hyfsad styrka

Pricken över i:et är mandlar och russin från Kalifornen. Givetvis njuts den tillsamans hembakta pepparkakor och lussekatter, men dom är inte jag som fixar.
Fler och fler goda vänner har fått smak på "glugg, glugg" som våra japanska vänner säger. Faktiskt är en flaska en välkommen present att ta med i den kalla Kaliforniska vintern



Det finns också lättare recept som har snabbare effekt
FINSKA GLÖGGEN
1 flaska vodka
1 mandel
ett russin

Blir glöggen för söt, kan russinet utelämnas.

29th Annual

Storstadsområdet Los Angeles består av 49 städer som i prinicp har växt ihop. Arealen där ungeför 25 miljoner bor är lika stor som Belgien. På många ställen är det svårt att se var den ena staden slutar och var nästa börjar. I början var det ganska förvirrande att hitta till rätt ställe. Det räckte inte med att veta gatunamn och husnummer för att hitta till rätt ställe. Vissa gator, till exempel Imperial Highway är 41 miles lång (nästan 61 km) och går igenom 17 städer, samma gatunamn och samma serie med husnummer i varje stad. Maximal förvirring för mig i början.
Randy Newmans sång I love L.A skildrar denna hysteriska stad ganska bra.

Livet här uppleveler jag som mer stressigt än till exempel Sverige, kanske på grund av det alltid finns massor attt göra och utbudet av både gratisnöjen och annat är så enormt.

Ett av gratisnöjena är naturligtvis stränderna som kan njutas året om. Visserligen är det bara turisterna som badar på vintern, men att promenera eller cykla funkar året om. Varför inte en öppen eld och solnedgång vid vår favoritbeach Corona del Mar?

Amerikanare uppfattas ofta av europeer som pryda och i viss mån tillknäppta. Men motpolen finns i form av lössläppta individer som gör allt för att ha kul.
Mooning är något som jag förs kom i kontakt med i filmen American Graffiti (Sista natten med gänget på svenska). I år var det dags för 29:e året i rad att moona tåget i Laguna Niguel. Tusentals åker dit andra söndagen i Juli för att campa, festa och moona. Ingen vet egentligen vem som startade denna aktivitet, men det är ett event som varje år blir omtalat i tidningar och andra media.-
Festandet avbryts alltså när tågen är på ingående, brallorna dras ned och tågresenärerna får möjlighet att kolla in hundratals nakna bakar.
Nyttan med grejen är som så ofta här.....ingen alls annat än att ha kul




I år avbröts festen av sheriffen, enligt ryktet lär det ha varit några som spårat ur och låtit lustarna ta överhanden i offentligheten. Detta hindrar inte deltagarna från att se fram emot nästa år 30-års jubileum. Vill du var med, notera lördag den 15 juli 2009 i din kalender

Bränder i Kalifornien 2007

Jag hade inte tänkt publicera några bilder på bränder utan på skadorna. Men eftersom dessa bilder kom från en av våra vänner och är tagna i området där vi bor, kan jag inte låta bli att visa dessa.

Dessa bilderna är från branden som kallas Santiago. Söndag oktober 18 startades den av en eller flera pyromaner. Vinden låg åt vårat håll och den utvecklades sig snabbt. Enligt uppgift togs bilderna en halvtimme efter den hade tänds.
Jo den brinner fortfarande, men bedöms vara under kontroll.

Berget som syns framför elden är vårt normala promenadstråk med hunden.

Nästan samma bild med lite annorlunda vinkel

Denna bild är tagen med en teleobjektiv