Mamma och Pappa tillsammans

Som ni säkert förstår hade Ali och Elisabeth blivit ett par. Lätt att föreställa sig två ensamma själar i en storstad, nästan utan släktingar och vänner kan hitta mycket gemensamt. Säkerligen gav dom varandra både trygghet och en känsla av tillhörlighet.
Dom kontrollerades noga av Elvira som såg till att inte bara hålla dom i herrans tukt och förmaning, utan hon var också noga med att visa som bestämde över lillasyrran och hennes fästman.
Kärleken är som bekannt stark så trots eller på grund av detta fortsätter dom att vara ett par.
Mamma jobbade som husa i Djursholm, det är högre status än piga, men mycket slit och släp. Pappa hankar sig fram med olika jobb och det är inte så lätt att utan utbildning hitta ett bra jobb som man kan försörja en familj på.

Mamma går fortfarande på Fiadelfias möten och drar med pappa dit så ofta hon kan, hans intresse väcks, och även om jag inte hörde pappa berätta om något datum när han blev frälst, är jag övertygad om att blev troende under denna tid.

Vem som friandet till vem vet jag inte, men den 2 November 1946, gör dom slag i saken och gifter sig. Minimalt med vittnen och ingen stor fest, det fanns helt enkelt inte pengar till sådana utsvävningar.




Bröllopsfoto. Mamma nyss fyllda 30 och Pappa 21

Första sonen, Jan föds i september 1947 och i april 1949 kommer nästa grabb Johnny. Boendet för den unga familjen varierar, men i början av 50-talet så flyttar Edlunds till Hertigvägen i Aspudden. Det är då en relativt ny förort med moderna bostäder, långt över den standard dom tidigare haft. Pappa har fått ett bra jobb på Konsum i Liljeholmen, som upptäckt hans arbetsförmåga. Han blev så uppskattad att dom bekostade hans utbildning till styckmästare.

Faktiskt minns jag som liten när, pappa köpte kött direkt av bönder, det kunde vara en halv gris eller en kvarts ko och liknande. Då hade pappa en helt annan status som stadsbo och Bönderna blev förvånade och imponerade över att han kunde stycka djur. Det var en ovanlig kunskap för en stockholmare. Jag kan till och med minnas att vissa bönder satte honom på prov, med att ge felaktiga råd som pappa genast korrigerade.

50-talet var expansivt, stor optimism härskade efter kriget och Sverige som hade varit utanför det stora eländet hade naturligt ett försprång framför våra grannländer. Entreprenörsandan i pappa lockade honom till att börja sälja symaskiner av märket Husqvarna. Det gick helt enkelt till så att med en maskin i armen gick han runt och ”knackade dörr”. Maskinen skulle visas och säljteknik användas i område efter område, hus efter hus, dörr efter dörr. Inget lätt sätt att försörja en familj på, men han klarade det.

Jag tror att under denna tid utvecklade sin kompetens att bedömma människor. Vilka var mottagliga och vilka han inte skulle lägga energi på, fingerspitzgefuhl skulle man säga på tyska.
Målet han hade var att sälja en maskin per dag, både han och mamma berättade om långa dagar och kvällar för att nå målet att få hem pengar till familjen och överlevnad.
Jag minns också att det pratades om kvällar av besvikelse när försäljningen inte gick så bra.
Familjen fick det bättre, han fick råd att köpa någon gammal bil och historierna om hur den fick lagas var spännande att höra som barn.

Stockholm hade sedan 30-talet hjälpt ”bättre bemedlade arbetare och deras familjer” med att bygga bostäder. Grovt sett gick det till så att kommunen tillhandahöll mark, material och experthjälp, men byggjobbet skulle göras av familjen på kvällar och fritid. Familjen Edlund skrev på kontrakt att bygga ett radhus på Gnestavägen i Bandhagen och under 1956 utfördes det mesta av jobbet. Både han och mamma hade det mycket tungt, och speciellt svårt var det för mamma som var gravid med mig.
Naturligtvis uppstod problem och i december 1956, fyra veckor innan min födsel fick mamma läggas in på sjukhus. Den julen är nog något som mina äldre bröder minns, men säkert inte med någon större glädje. Mamma på sjukhus och pappa tillbringade nästan all tid med att bygga hus.

Någon gång i slutet av 50-talet så ändrade Husqvarna sin försäljningstrategi. Istället för att sälja med dörrknackning skulle butiker etableras, och de bästa försäljarna fick erbjudande om att starta butik. Pappa var en av dom. Viss starthjälp gavs av Husqvarna, såsom hjälp med att hitta butik, fast lön under en tid, relativt gynnsamma krediter och givetvis hjälp med marknadsföring. Hans första butik öppnades på Krukmakargatan och pappas affärsmässighet och arbetsvilja gjorde att han klarade sin nya roll mycket bra

Samtidigt med alla dessa aktiviterter och förändringar i livet, eller kanske just på grund av dom sökte båda mina föräldrar en mening i livet. Fiadelfias budskap var inte 100 % rätt fär dom, utan dom besökte flera andra kristna församlingar. En av mammas arbetskamrater, Gunhild S kunde berätta om en hittills okänd församling. Hon hade träffat på en norsk rörelse som kallades ”menigheten” eller Smiths Venner, och Stockholms föreståndare var Arne Renger. Denna församling attraherade mina föräldrar och en ny man från Norge var på inflyttning till Stockholm, nämligen Erling Ekholt. Erling och hans fru Ambjörg besökte oss på Gnestavägen och så småningom var mina föräldrar fast rotade i den nya församlingen.

Ekholts var nyinflyttade till Stockholm och snart deras första son, Reidar som var något äldre än jag. Han blev min bästa vän under uppväxtåren, och med stolthet kan jag säga att fortfarande räknar honom till en mina bästa vänner.

Ekholts uppdrag från Norge var att ta över ledningen för församlingen i Stockholm. Av någon anledning var han inte accepterad av topparna i Norge. Maktkamp och utstängning av personer med "fel tro" var något som SV redan då praktiserade.